Folkbildning är den verksamhet som sker i studieförbund och folkhögskolor. Den moderna folkbildningen växte fram utifrån de stora folkrörelsernas behov av att skaffa sig kunskap och bildning för att kunna påverka samhället på 1800-talet. Detta kunde ske på folkhögskolor, bibliotek, i föreläsarföreningar och bildningscirklar, som tillsammans blev en viktig arena för samtal kring demokrati. De tre stora folkrörelserna – nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen utvecklade och skapade många av dessa. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet.
Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningen frodades även utanför folkhögskolor och studieförbund och när radion startade fick den till exempel ett tydligt folkbildningsuppdrag.
Studieförbunden byggdes upp utifrån olika folkrörelser:
- Nykterhetsrörelsen – NBV
- Arbetarrörelsen- ABF
- Svenska kyrkan- Sensus
- Den frikyrkliga rörelsen- Studieförbundet Bilda
- Landsbygdsrörelsen- Studieförbundet Vuxenskolan
- Universitetens studerandeföreningar- Folkuniversitetet
- Den humanistiska rörelsen- Medborgarskolan
- Frilufts- och miljörörelsen- Studiefrämjandet
Till skillnad från den obligatoriska skolan med formell utbildning är folkbildningen informell och frivillig. Under 1900-talets andra hälft har folkbildningen fortsatt att expandera, samtidigt som regering och riksdag efterhand förändrat villkoren för de statliga anslagen till folkhögskolor och studieförbund. En stor förändring var en ny folkbildningsförordning 1991, som innebar att den statligt stödda folkbildningen blev målstyrd istället för regelstyrd.
I regeringens proposition 2013/14:172, Allas kunskap – allas bildning, formuleras för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.” Det innebär att statens ambitioner med politiken blir tydligare och att folkbildningens målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen där folkbildningen tidigare ingick.
Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, regioner och kommuner. Vid sidan av den traditionella verksamheten med studiecirklar och kurser bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället och medlemsorganisationer.
Läs mer;
Folkbildningsrådet www.folkbildningsradet.se
Studieförbunden i samverkan www.studieforbunden.se
RIO www.sverigesfolkhogskolor.se/rio
Folkhögskolornas informationstjänst www.folkhogskola.nu
SKR http://www.skr.se
Stockholms folkhögskolor http://stockholmsfolkhogskolor.se